Får ibland en konstig känsla av att detta inte kan fortgå, de måste sluta med en smäll. Jag har egentligen inget skäl, inga argument det bara känns i kroppen ibland. Miljöförstöring är ett problem men det är lättare att förstå, det är inte det som ger den konstiga känslan utan allt det andra.
Mer och mer görs över Internet. Fysiska kommunikationer blir mer och mer betydande, varor och människor måste kunna flyttas snabbt och effektivt. Ekonomier i olika delar av världen blir allt mer beroende av varandra.
Det har gått fort, förändringen har varit så snabb att varje gång man räknar några år tillbaka i tiden blir man förvånad.
Jag kan inte riktigt förklara det men då och då infinner sig ett tvivel, kan det fortsätta hur länge som helst? Vad händer om något eller flera av våra system pajar, måste det inte ske nån gång.
Om det måste ske så gör varje acceleration i utvecklingen att den stunden kommer närmare. Kommer våra barn att få uppleva det?
Låter det pessimistiskt? Ja, minst sagt skulle jag vilja säga själv. Kanske tur att känslan bara dyker upp ibland