Thomas Vy

Brevbärarna står som spön i backen.

Under lediga stunder sitter jag på min balkong och iakttar olikfärgade postbilar, cyklar och mopeder.
Ett förslag för att spara miljö och pengar kanske vore att de olika reklam och postutdelarna delade på bilen. En kunde ju då sitta i framsätet och en i baksätet. På så vis kan ju båda nå lätt till postlådan vid varje stopp. Bilarna kunde måla i två färger så att inget av företagen kände sig förfördelade.
Praktiskt också någon blir sjuk, då behövs ingen vikarie.

Det slår mig att detsamma kunde gälla apoteken, dubbla ingångar med apotekens respektive skyltar. Många samordningsvinster kunde göras. Personalen kan till exempel fråga kunden vilket apotek man önskar handla på och då ta på sig en lämplig keps med apotekets logga så att kunden verkligen känner att valfrihet råder. Om lagren dessutom samordnades kanske vi kunde komma till det stadium då det gick att hålla de mediciner som efterfrågas på lager.

I gott sällskap på ”Konst på hög”

Arbetsförmedlingen jobbar hårt med att arbetslösa skall använda sin arbetsföra tid med att söka massor av jobb.

Just hört på TV att arbetsgivare knappt vågar annonsera ut jobb. Det är så många jobbsökande som söker jobb, även sådana de inte är kvalificerade till, att arbetet med att sortera och besvara blir alltför betungande.

Märklig institution, om alla söker så många jobb som möjligt blir det fler jobb. Förstår ni logiken? Det gör inte jag.

Ja, möjligen är det så att handläggarna, som skall kontrollera att jobbsökande jobbar med att söka, får jobb. Vem vet? Kanske det till och med måste anställas människor som kontrollerar att jobbsökande jobbar med att söka jobb! Ja, då skapas ju jobb. Jag kanske förstått till slut.

Nytt jobbskatteavdrag på gång. Ser att jag som i alla fall har en ganska hygglig lön får rätt mycket skattesänkning, kul för mig. Mindre kul för de som tjänar sämre. Man behöver inte vara forskarutbildad för att se att arbetslinjen är ett förtäckt sätt att ta från de fattiga och ge till de rika.

De enda som inte fattat detta är de reportrar och media folk som intervjuar våra politiker.

Att då och då byta vistelseort kan vara en nyttig inblick i ett annat samhälle men kanske framförallt ge perspektiv. Undertecknad har under några dagar tittat sig omkring i världen, ja inte hela världen bara en begränsad del. En anspråkslös resa till Korsika och Sardinien har gett en liten inblick i en annorlunda värld.

Här har jag sett sådant som vi i den civiliserade världen sedan länge ansett gammalmodigt och opraktiskt.

Låt mig ge några exempel: Poliser vandrande på gator och torg och en levande människa bakom biljettluckan.

Jag såg människor som inte verkar ha någon TV utan sitter ute och äter och samtalar på kvällen, de samtalade till och med med sina barn trots att det serverades alkohol till maten.

Busschaufförer som säljer biljetter och tar emot pengar som betalning. Jag kan alltså stiga på en buss och betala min resa utan att framåtböjd över mobiltelefonens glänsande bildskärmen installera en app under tiden som bussen försmädligt passerar utan att jag hinner se, och än mindre stoppa den.

Till och med toaletterna gick att använda utan att begagna mobiltelefonen som betalningsförmedlare.

När skall civilisationen även nå dessa människor i civilisationens periferi?

Efter många sorger och bedrövelser är båten i sjön.

Läckte lite för mycket efter sjösättningen, motorn under vatten. Vatten i oljan. Två länspumpar och en hink räckte precis när värsta chocken lagt sig.

Efter två oljebyten och lite pyssel för att få igång kylningen blev det en liten premiärtur. Hoppas det räckte för att ladda batteriet. Om batteriet håller över natten flyter hon i morgon bitti.

Håll tummarna.

Det behövs incitament för fler jobb.

En bra början vore kanske arbetslöshetsskatteavdrag.

Det vore väl ett bra incitament för vår kära regering att sträva efter mindre arbetslöshet.
Folk som jobbar – mycket skatt.
Folk som inte jobbar – lite skatt

Funderar du på att flytta till Stockholm? Hoppas du inte har för stora krav på utrymme och har för vana att sova stående.

Snittpriset på en bostadsrätt i Stockholm är 62000 kr/kvm. Om du säljer din bostadsrätt i Lindesberg räcker pengarna till två normalstora garderober.

Studerar med stigande förvåning och förundran Stockholmsbilagan i DN. Med förtvivlan verkar det, diskuteras där hur man ska få fler invånare. Samtidigt förfasar man sig över kostnaderna för att bygga till och ut transportsystemen så att restiderna mellan hem och arbetsplatser skall bli rimliga.

Prova glesbygden, ni vet den andra delen av Sverige, den som är så gles att restiderna mellan hem och jobb oftast blir mellan 5 minuter och på sin höjd en halvtimme. Ofta till fots eller cykel och utan investeringskostnader i miljardklassen.

En skrift som så många andra vill locka oss till bygghandeln, färgaffären och andra ställen där man spenderar sina surt förvärvade slantar för att sedan svärande stå med färg över hela kroppen, blåslagen tumme och ångra det nyss startade projektet.

Jo, vad kunde man läsa där i senaste numret?

En man som med stolthet berättade att han köpt svarta vitvaror. Han berättade inte närmare vilken färg de svarta vitvarorna var. Kanske nåt mittenmellan? Kanske rent av gröna?

Vad vet jag? Underlig är i alla fall världen.

Detta kunde höras i Missionskyrkan, Lindesberg för den som var där.

Märk hur vår skugga

Gitarr: Anders Grimborger

Konstigt är det.

Jo just det, konstigt är det att alla små och stora reformer som vår regering driver igenom alltid råkar spilla över en liten slant till de som redan har det bra.

Allt som ger jobb är bra, om det sedan råkar bli så att de som redan har jobb råkar få skattesänkningar och billigare städning och drinkblandning är det bara ett olycksfall i arbetet.

Billigare mediciner vill vi förstås ha. Hur löser man det på bästa sätt? Jo, kanske så att den som är intresserad av att tjäna stora pengar kan få köpa in sig i apoteksbranschen. Att det blir färre apotek i glesbyggd och svårare att få tag på sällsynta mediciner får väl ses som ett olycksfall i arbetet.

Sälj SJ, skolorna, fritidshemmen, bussbolagen. Sälj allt som vi tillsammans jobbat ihop och sälj det billigt så att det går riktigt fort så att vi snabbt kan dela ut pengarna som kommer in i form av skattesänkningar. Om de sen råkar vara de som har det bäst som tjänar mest på det får det väl ses som ett olycksfall i arbetet.

Eller, vid närmare eftertanke kanske det inte är så konstigt.
Vi får det vi röstar på!

Tänkte jag skulle göra vår svenska sjukvård äran att be om några goda råd och om så behövdes, ett besök.

Efter idogt bläddrande i en diger katalog utgiven av landstinget fann jag till slut ett telefonnummer, tänkte i min enfald att om man kunde få ett råd per telefon så skulle man kunna spara in ett par kronor till landstinget och undvika ett besök. Eventuellt försöka få komma till vårdcentralen och personen i andra ändan på tråden tyckte det var lämpligt.

Tydligen fungerar det så att man ringer upp då får man ett förslag på tid när man kan bli uppringd av dem. Idiotiskt system tänker jag. Ska jag ta ledigt från jobbet en halv dag för att vänta på att bli uppringd. Landstinget tjänar 10 minuter och jag, vi alla förlorar en halv arbetsdag. Jag min lön och ni mina skattepengar.

Nu löste det sig. Telefonsamtalet gav ingenting. Dagens telefontider var slut!

Vilka var alternativen? Besöka akuten eller bli frisk på egen hand? Jag valde det senare.

Inte undra på att akutmottagningarna blir belamrade med folk som sitter där och snörvlar och egentligen skulle ha klarat sig med ett telefonråd eller ett besök på någon vårdcentral.

Gör nog mitt bästa och försöker hålla mig frisk.

Smaka på ordet är det inte vackert?

Din ande undslipper dig iklädd en vacker? dräkt.
Kanske kryddad av Listerin eller Colgate med ny sensationell formula,
eller kanske bara som den är, i naturligt tillstånd.
Kanske vitlökskryddad eller med en doft av en mintpastill.
Vad vet jag?

Sista strofen i en höstdikt av Mätispojken
Nedtecknat av Gustav Granberg Ängesbyn

Ållt he vackert jer fär fåort
he so löis i greot o stjimmer,
he gä nästan djönast bårt
he hinn armes böri glimmer.
Höst o vönter nestan stendit,
seg, visst jer he för eländigt.

säg, visst är det för eländigt.

Hej!

Vi har fått ett lönelyft på 4,2%. Klackarna i taket?

Kravet var 10 000 kronor på sikt. Jo, det kan man lugnt säga. På lång sikt.

Jag antar att våra fackföreningar vill höja lönen 10 000 jämfört med andra grupper så att vi kommer ikapp de som har jämförbar utbildning. Om vi antar att civilingenjörer och andra med jämförbar utbildning får 2,6% i år så har jag fått 448 kronor mer. Nästa år ska vi få samma som andra grupper och kommer inte att närma oss det året. Då blir alltså den höjningen utslagen på två år.

Enkel matematik säger att med den takten kommer vi att vara ikapp om 44,8 år, det vill säga, om kommunerna nu är villiga att göra en likadan kraftansträngning om tre år som de gjort i år, vilket jag tillåter mig att betvivla.

Men, men man ska inte misströsta. Om allt går väl har jag kommit ikapp andra grupper på min 100 årsdag. Och vem vet? Jag kanske jobbar fortfarande? Med dagens pensionsnivåer är det inte helt otroligt.

Hädanefter kommer jag att ha mina äggkartonger stängda.
Vill inte att kylskåpet skall befolkas av kringvandrande ägg.
Vem vet vad de kan hitta på i mörkret.

(Förresten, vet vi att lampan släcks när vi stänger dörren?
Nåt för vetenskapen att ta tag i.)

Jo, så här ser det ut från kökssoffan.

Efter en målad veranda idag, väntan på avfärd för att fira en systerson som fyller år och håller på att bli riktigt stor.

Den väntan passar alldeles utmärkt att tillbringa i kökssoffan. Om du undrar vad du ser genom den öppna ytterdörren så är det Norrbotten. Eller i alla fall en del av Norrbotten.

Efter några dagar i New York där ivriga reseledare präntade in i oss att be om ursäkt om vi råkade knuffa någon eller om någon råkade knuffa oss började artighetsfraserna sitta i ryggmärgen. Det blev ”sorry” eller ”excuse me” titt som tätt. Kändes riktigt bra.

Igår på Brohallen när jag står lite i vägen för en kundvagn kom ryggmärgsbeteendet fram: ”Ursäkta” slank det ur mig.

Hu, så fel det kändes. I Sverige säger man inte ursäkta om inte den andre personen bryter benet eller knuffas utför ett stup. Det räcker med att flytta sig lite diskret i sidled för att lämna plats, man kan på sin höjd undslippa sig ett litet ursäktande leende, så det så.

Tre riktigt heta dagar i New York. Om man jobbar hårt hinner man se lite av staden, men det tar på krafterna så nu blir det riktigt skönt att vila upp sig i Mineapolis.

SJ annonserar och erbjuder kurser för företag i hur man hanterar missnöjda kunder! Något som man borde vara en av Sveriges mest meriterade experter på vid det här laget.

Vi kan bara hoppas att man använder inkomsterna från kursverksamheten till åtgärder som gör de egna kunderna nöjdare.

För övrigt kan jag tillägga att undertecknad inom en snar framtid äntrar en av SJ´s vagnar för vidare befordran mot Arlanda och Luleå.

Gäller det alla?
Kanske är det viktigast att de fattiga sparar?

Titta här och se vad du tycker.

E24

Grekland funderar på att sänka minimilönerna.

Hur vore det om man sänkte maximilönerna istället. Välgörenhetsorganisationer och soppkök arbetar för fullt i Grekland så de miljonärer som eventuellt skulle få problem med försörjningen kan ju vända sig dit, de får säkert hjälp.

Posten levereras nuförtiden av två företag. Dessutom rör sig ett okänt antal reklamutdelare i buskarna. När man än vittjar postlådan så kan man inte vara säker på att det inte smygs ner något litet brev timmen efter.

Förmodligen har något ljushuvud räknat ut att det blir billigare och bättre på det sättet.
Kan de i sin ungdom blivit utsatt för mängdläran eller något annat pedagogiskt experiment? eller är de mutade av oljeproducenterna? (De flesta utdelarna rör sig med något fordon drivet av fossila bränslen.)

Vad tycker du om att friskolor använder skattepengar till annonser för att dra till sig elever från bland annat de kommunala skolorna?

Vad tycker du om att de kommunala skolorna använder skattepengar till annonser för att behålla sitt elevunderlag?

Tycker du att de reklambyråer som håvar in pengarna gör en insats för mänskligheten?

Själv tycker jag att det hade varit bättre om de skottat snö.

Blir inte du någon gång trött på alla perfekta människor som framträdet i press och TV, alla politiker som aldrig säger vad de tycker spontant utan alltid har en beräkning i bakfickan: ”Hur kommer det här att tas emot? Hur ska jag uttrycka mig för att det ska se bra ut i tidningen?”

Du ska få ett citat från Jonas Thente i DN ”Håkan Juholt var en helt hopplös partiledare ity han hade en människas fel och brister.”

Ett litet inlägg i debatten om invandringen till vårt land.

Sverige, sverige

Thomas sång
Anders sång och gitarr

Jag kan följa vilka sidor som besöks mest här på Thomas Vy. En sak som förundrat mig länge är att bland de sidor som hela tiden ligger i topp när det gäller besöksstatistiken är en som har rubriken ”Slå barn”. Läs den gärna, jag skrev den 7 September.

Vad är det för figurer ute på nätet som googlar efter texten ”Slå barn”?

Det finns ett till inlägg som är välbesökt, det har rubriken ”Lov”. Jag gissar att likheten med ordet ”Love” kan vara anledningen till de många besöken. Kärlekstörsten på Internet kan driva besökaren hit. Gissar att de blir besvikna.

Men ”Slå barn”? jag kan inte se att det liknar något annat populärt sökord. Undrar om besökarna blir besvikna när de läser inlägget.

Vår finansminister är bekymrad över att klyftorna i samhället har ökat.

Det skulle han ha tänkt på innan han började umgås med moderater.

Hälsningar från en promenad vid lunchtid från Björsbyn till Porsön.

Visa inte bilden för kvällstidningarna. Jag vill inte se rubriker i tidningarna i morgon: ”Snökaos ” eller ” Mörkerchock”

Vanligtvis välunderättade källor här säger nämligen att det ni ser på bilden här i trakterna kallas vinter och sedan många år infunnit sig varje år vid den här tiden